God morgon!

Kommentera
Efter en veckas sjukskrivning är det dags att gå tillbaka till jobbet igen 😊 Besväras fortfarande av nästäppa och att det retar i halsen (på grund av nästäppan, blir torr i halsen). Men febern och värken i kropp och knopp är borta! Så skönt och jag börjar längta tillbaka till gymmet igen, till gruppträningen och till själva gymmet. Men än ska jag vila och ta det lugnt några dagar så inte förkylningen smyger sig tillbaka. Det verkar vara flera som drabbats av en likadan förkylning, med värk och just heshet. Ingen rolig förkylning! 
 
Alarmet ringer om ca en timma, men jag vaknade redan vid kl 4. Pissnödig och täppt i näsan. Sen när jag kom tillbaka till sängen så var det omöjligt att somna om, så varför inte koka kaffe och bege sig ut på en promenad? Nackdelen med hösten är att det är så mörkt ute, och jag tycker det är ganska obehagligt när det är mörkt. Jag hade ju flera besök utanför min dörr förra vintern. Första gången jag märkte det fick jag sån chock, usch vad obehagligt det var. Jag hade flera nätter före hört svaga knackningar på min dörr men var helt säker på att det var något jag hört i sömnen. Men den morgonen efter att jag druckit mitt kaffe och ska precis ut på min promenad, (kanske ska säga att denna natt snöade det) då ser jag fotspår som gått till min dörr och sen därifrån 😨 nya färska spår. Usch den ilningen i ryggen.. Och tankarna "tänk hade jag glömt låsa dörren!"? För tänk hade så varit fallet, vad hade hänt då? Detta händer 2-3 ggr till, vem vet sen när snön smälte bort hur många besök det var? För då syns ju inga fotspår. Sov jätte dåligt där en period och gick flera varv till dörren för att se så den var låst. Men sen har det varit lugnt och jag har börjat sova igen, tills nu för nån natt sen. Då hörde jag knackningarna igen... först tysta och då vaknade jag, tänkte först att jag inbillat mig och hört i sömnen men då hörde jag de lite hårdare 😨 obehag och ilningar i kroppen, kan säga att mer sov jag inte den natten 🙊 
 
Så mörka promenader är lite obehagliga.. önskar det fanns någon man kunde ta dessa promenader med så man alltid hade sällskap.