31 mars, två dagar över tiden, v 40+2. Aldrig hade jag trott att vi skulle passera BF. Sambon flög hem helgen innan BF och då hade jag såna förvärkar så vi båda var oroliga att förlossningen var nära, så han vågade inte åka tillbaka och jobba de sista passen han hade kvar. Så nu har han varit hemma i 2 v och fortfarande har ingen bebis kommit till oss. Det lugnade sig i magen.
 
Sista veckan har jag haft mensvärk så gott som varje dag, mest på kvällarna och vissa kvällar värre än andra. Kissar groteska mängder på nätterna (antar att det är vätskan jag samlar på under dagarna) och sista dagarna har jag även blivit väldigt trött. Sedan igår känner jag gossens huvud så pass att varje steg gör ont och speciellt när han rör på sig! Aj aj.. så det borde ju inte vara långt borta? Det är ett sånt där obehag, som att benen inte går att hålla ihop eller hur jag ska förklara det. Det känns verkligen att han är där. 
 
Denna väntan är olidlig! Längtan blir större och större både för mig och sambon. Och barnen! Vi är så nyfikna på den lilla krabaten, så ivriga på att få hålla honom i våra armar ❤ men samtidigt börjar vi båda få lite ångest nu, mina barn kommer imorgon.. Och till veckan är det påsklov vilket innebär att barnen är lediga.. verkar ju ändå som att gossen väljer att komma då istället för under denna "barnfria" vecka. Vem ska vara barnvakt? Vi har en färdig som kan vara med barnen på dagarna, sen har vi inte hunnit höra med morfar än. Och vi har en som ev kan sova här några nätter så vi har barnvakt färdigt på natten också.  Hundvakt är färdigt och nyckeln är lämnad så åker vi in tar sig hundvakten in till oss för att hämta hunden. Men vi hade ju hoppats på att han skulle välja denna vecka, det hade varit enklast. Men så verkar det inte bli.. nåja, den som väntar på något gott ❤

Var är du?

Graviditeten Kommentera
31 mars, två dagar över tiden, v 40+2. Aldrig hade jag trott att vi skulle passera BF. Sambon flög hem helgen innan BF och då hade jag såna förvärkar så vi båda var oroliga att förlossningen var nära, så han vågade inte åka tillbaka och jobba de sista passen han hade kvar. Så nu har han varit hemma i 2 v och fortfarande har ingen bebis kommit till oss. Det lugnade sig i magen.
 
Sista veckan har jag haft mensvärk så gott som varje dag, mest på kvällarna och vissa kvällar värre än andra. Kissar groteska mängder på nätterna (antar att det är vätskan jag samlar på under dagarna) och sista dagarna har jag även blivit väldigt trött. Sedan igår känner jag gossens huvud så pass att varje steg gör ont och speciellt när han rör på sig! Aj aj.. så det borde ju inte vara långt borta? Det är ett sånt där obehag, som att benen inte går att hålla ihop eller hur jag ska förklara det. Det känns verkligen att han är där. 
 
Denna väntan är olidlig! Längtan blir större och större både för mig och sambon. Och barnen! Vi är så nyfikna på den lilla krabaten, så ivriga på att få hålla honom i våra armar ❤ men samtidigt börjar vi båda få lite ångest nu, mina barn kommer imorgon.. Och till veckan är det påsklov vilket innebär att barnen är lediga.. verkar ju ändå som att gossen väljer att komma då istället för under denna "barnfria" vecka. Vem ska vara barnvakt? Vi har en färdig som kan vara med barnen på dagarna, sen har vi inte hunnit höra med morfar än. Och vi har en som ev kan sova här några nätter så vi har barnvakt färdigt på natten också.  Hundvakt är färdigt och nyckeln är lämnad så åker vi in tar sig hundvakten in till oss för att hämta hunden. Men vi hade ju hoppats på att han skulle välja denna vecka, det hade varit enklast. Men så verkar det inte bli.. nåja, den som väntar på något gott ❤
9 dagar kvar.. sista dagarna/veckan/veckorna som gravid och jag är så redo för att föda. Det är tungt just nu. Att äta är jobbigt, att kissa är jobbigt, att sova är omöjligt. Spyr så gott som varje dag nu, så hungern är lite som den är, kan bli riktigt sugen på något (men kommer aldrig riktigt på vad) och när jag stoppar nått i munnen så kommer illamåendet och sen från ingenstans kommer spyan ett tag senare. Till och med under promenad kan jag spy, bara så där från ingenstans. 
 
Kroppen gör ont, det känns som om jag gjort ett hårt pass på gymmet. Har typ träningsvärk överallt. Sen denna mensvärk! Sista dagarna har jag haft mensvärk till och från hela dagarna, men mer än så händer inte. Men det är en sån jobbig mensvärk. Ni vet som dagen/timmarna innan mensen kommer. Igår fick jag även ta Alvedon då det ilade så mycket, så jag var säker på att inatt drar det nog igång. Men inte det. Sambon flög hem i fredags kväll, han ska egentligen inte komma hem fören på fredag denna vecka. Tanken var att han skulle flyga tillbaka i söndags men eftersom jag mår så dåligt så ville han inte lämna mig ❤ Så nu är han hemma tills gossen bestämmer sig för att komma och det känns tryggt. 
 
Jag hoppas det är dags snart, för att ha mensvärk varje dag till ingen nytta är inte roligt. Det går inte att vila riktigt på dagen och nätterna vet ni ju sen tidigare att de inte bjuder på sömn. Och värre är det just nu när jag kissar hela nätterna. Jag längtar efter en hel natts sömn!
 
Så lilleman, kom ut nu! Kom ut så vi alla som väntar spänt på dig får se dig. 

En siffrigt.

Allmänt Kommentera
9 dagar kvar.. sista dagarna/veckan/veckorna som gravid och jag är så redo för att föda. Det är tungt just nu. Att äta är jobbigt, att kissa är jobbigt, att sova är omöjligt. Spyr så gott som varje dag nu, så hungern är lite som den är, kan bli riktigt sugen på något (men kommer aldrig riktigt på vad) och när jag stoppar nått i munnen så kommer illamåendet och sen från ingenstans kommer spyan ett tag senare. Till och med under promenad kan jag spy, bara så där från ingenstans. 
 
Kroppen gör ont, det känns som om jag gjort ett hårt pass på gymmet. Har typ träningsvärk överallt. Sen denna mensvärk! Sista dagarna har jag haft mensvärk till och från hela dagarna, men mer än så händer inte. Men det är en sån jobbig mensvärk. Ni vet som dagen/timmarna innan mensen kommer. Igår fick jag även ta Alvedon då det ilade så mycket, så jag var säker på att inatt drar det nog igång. Men inte det. Sambon flög hem i fredags kväll, han ska egentligen inte komma hem fören på fredag denna vecka. Tanken var att han skulle flyga tillbaka i söndags men eftersom jag mår så dåligt så ville han inte lämna mig ❤ Så nu är han hemma tills gossen bestämmer sig för att komma och det känns tryggt. 
 
Jag hoppas det är dags snart, för att ha mensvärk varje dag till ingen nytta är inte roligt. Det går inte att vila riktigt på dagen och nätterna vet ni ju sen tidigare att de inte bjuder på sömn. Och värre är det just nu när jag kissar hela nätterna. Jag längtar efter en hel natts sömn!
 
Så lilleman, kom ut nu! Kom ut så vi alla som väntar spänt på dig får se dig. 
Kommer jag någonsin igen sova en hel natt? Kommer jag någonsin sova längre än 1-2 timmar åt gången? Börjar vara så trött på att sova så här dåligt.. Och det börjar verkligen kännas i huvudet.. Det är tungt att aldrig få en natts ordentlig sömn. Det är frustrerande, till den gräns att man vill skrika och gråta som ett småbarn när man vaknar varenda natt. Och det gör ont i huvudet, det är svårt att koncentrera sig på enkla saker, svårt att ta till sig av vad folk säger för man hör ca 40% av det de berättar.. resten åker bara in genom ena örat och ut genom det andra. Det sliter verkligen på en. Och man blir så känslig, klarar inte av att parera allt. Visst beror det mycket på "gravidhormoner" men även för att man är så trött och utmattad av att aldrig få återhämta. Man blir ledsen, övertänker och överanalyserar allt och blir än mer ledsen för ingenting. 
 
Längtar tills jag kan sova på magen igen, då kanske jag kan få några timmar i stöten och sen få känna mig någorlunda utvilad. Slippa svamp känslan i huvudet och slippa huvudvärken. Slippa vara gråtmild hela tiden. Slippa känna sig konstant som en zombie.. vara gravid är verkligen mysigt men det kan också vara oerhört tungt. Speciellt sista delen! Men 13 dagar kvar.. kämpa kämpa.. snart i mål! Snart är han äntligen här och då ska jag sova.. hoppas jag! 
 
 

Vakna nätter.

Allmänt Kommentera
Kommer jag någonsin igen sova en hel natt? Kommer jag någonsin sova längre än 1-2 timmar åt gången? Börjar vara så trött på att sova så här dåligt.. Och det börjar verkligen kännas i huvudet.. Det är tungt att aldrig få en natts ordentlig sömn. Det är frustrerande, till den gräns att man vill skrika och gråta som ett småbarn när man vaknar varenda natt. Och det gör ont i huvudet, det är svårt att koncentrera sig på enkla saker, svårt att ta till sig av vad folk säger för man hör ca 40% av det de berättar.. resten åker bara in genom ena örat och ut genom det andra. Det sliter verkligen på en. Och man blir så känslig, klarar inte av att parera allt. Visst beror det mycket på "gravidhormoner" men även för att man är så trött och utmattad av att aldrig få återhämta. Man blir ledsen, övertänker och överanalyserar allt och blir än mer ledsen för ingenting. 
 
Längtar tills jag kan sova på magen igen, då kanske jag kan få några timmar i stöten och sen få känna mig någorlunda utvilad. Slippa svamp känslan i huvudet och slippa huvudvärken. Slippa vara gråtmild hela tiden. Slippa känna sig konstant som en zombie.. vara gravid är verkligen mysigt men det kan också vara oerhört tungt. Speciellt sista delen! Men 13 dagar kvar.. kämpa kämpa.. snart i mål! Snart är han äntligen här och då ska jag sova.. hoppas jag!