Precis kommit hem från jobbet, arbetat med ett roligt gäng ikväll. Vi hann prata en del om träning och det ger en lite motivation. Så imorgon tänkte jag faktiskt försöka att ta mig ut på en joggingrunda! Rensa tankarna lite så att jag sen orkar sätta mig med studierna. Har en hel del föreläsningar att ta igen inför tentorna på onsdag. Ligger lite back i schemat men jag hoppas på att klara iaf 1-2 tentor, gärna alla men med tanke på hur intensiva de här kurserna har varit så förvånar det inte mig om jag inte klarar alla. Men vi får se, man ska aldrig säga aldrig!
 
Har egentligen inget vettigt att skriva ikväll, så det blir lite av ett "Kära dagbok"-inlägg idag. Är för trött i huvudet ikväll för att orka skriva något mer seriöst och djupare, så det här får duga. De senaste inläggen har heller inte varit speciellt motiverande, men det blir väl så i perioder. Min träning står lite stilla just nu, försöker att då och då göra några övningar här och där men jag skulle verkligen behöva dra mig själv i örat och komma igång igen, men på onsdag tentar vi ju av den här terminen och går sen in på ledigt, så då jävlar. Då ska jag se till att komma igång med träning och motion på rutin igen. Börjar gro den där latmasken igen. Ajja bajja! Det är lätt att falla ur spår, men när man väl tar sig in i spåret igen så är det lättare att fortsätta framåt. Och det finns bara fördelar enligt mig med att träna och motionera, så jag förstår inte varför jag egentligen hittar alla ursäkter?
 
 
Ett citat helt i min åsikt. Att springa är verkligen underbart! Känslan efteråt är obeskrivlig. Men man får inte pressa sig själv för hårt, speciellt inte i början. För då tappar man glädjen med att springa, det blir istället något tungt och jobbigt och då vill man inte fortsätta. Så springa i en takt som känns okej så att man orkar längre, då är löpningen mycket roligare. Men då och då tycker jag absolut att man ska våga ta i, se var gränsen går så att man kan se att man faktiskt orkar mer än vad man tror.
 
 

Lugn och ro i själen.

Allmänt Kommentera
Precis kommit hem från jobbet, arbetat med ett roligt gäng ikväll. Vi hann prata en del om träning och det ger en lite motivation. Så imorgon tänkte jag faktiskt försöka att ta mig ut på en joggingrunda! Rensa tankarna lite så att jag sen orkar sätta mig med studierna. Har en hel del föreläsningar att ta igen inför tentorna på onsdag. Ligger lite back i schemat men jag hoppas på att klara iaf 1-2 tentor, gärna alla men med tanke på hur intensiva de här kurserna har varit så förvånar det inte mig om jag inte klarar alla. Men vi får se, man ska aldrig säga aldrig!
 
Har egentligen inget vettigt att skriva ikväll, så det blir lite av ett "Kära dagbok"-inlägg idag. Är för trött i huvudet ikväll för att orka skriva något mer seriöst och djupare, så det här får duga. De senaste inläggen har heller inte varit speciellt motiverande, men det blir väl så i perioder. Min träning står lite stilla just nu, försöker att då och då göra några övningar här och där men jag skulle verkligen behöva dra mig själv i örat och komma igång igen, men på onsdag tentar vi ju av den här terminen och går sen in på ledigt, så då jävlar. Då ska jag se till att komma igång med träning och motion på rutin igen. Börjar gro den där latmasken igen. Ajja bajja! Det är lätt att falla ur spår, men när man väl tar sig in i spåret igen så är det lättare att fortsätta framåt. Och det finns bara fördelar enligt mig med att träna och motionera, så jag förstår inte varför jag egentligen hittar alla ursäkter?
 
 
Ett citat helt i min åsikt. Att springa är verkligen underbart! Känslan efteråt är obeskrivlig. Men man får inte pressa sig själv för hårt, speciellt inte i början. För då tappar man glädjen med att springa, det blir istället något tungt och jobbigt och då vill man inte fortsätta. Så springa i en takt som känns okej så att man orkar längre, då är löpningen mycket roligare. Men då och då tycker jag absolut att man ska våga ta i, se var gränsen går så att man kan se att man faktiskt orkar mer än vad man tror.
 
 
Av skolan återstår knappt en vecka. På onsdag tentar vi av sista kursen för den här terminen, sen är det sommarlov som gäller! Ska bli otroligt skönt med lite ledighet, även om jag ska jobba sommaren så känns det ändå som ledighet för jag slipper alla skolmåsten! Och träningen kan komma igång ordentligt.  Planerar att hinna med lite äventyr i sommar också, så att sommaren inte enbart består av jobb jobb jobb. De senaste dagarna har jag bara pluggat och jobbat, knappt sovit något så nog känner jag mig just nu mer död än levande. Men snaaart! Jag ser ett ljus i tunneln. Längtar tills jag lämnar in tentorna på onsdag, att veta att nu är jag ledig! :) ger en extra liten motivation till att plugga! 

Snart ledighet.

Allmänt Kommentera
Av skolan återstår knappt en vecka. På onsdag tentar vi av sista kursen för den här terminen, sen är det sommarlov som gäller! Ska bli otroligt skönt med lite ledighet, även om jag ska jobba sommaren så känns det ändå som ledighet för jag slipper alla skolmåsten! Och träningen kan komma igång ordentligt.  Planerar att hinna med lite äventyr i sommar också, så att sommaren inte enbart består av jobb jobb jobb. De senaste dagarna har jag bara pluggat och jobbat, knappt sovit något så nog känner jag mig just nu mer död än levande. Men snaaart! Jag ser ett ljus i tunneln. Längtar tills jag lämnar in tentorna på onsdag, att veta att nu är jag ledig! :) ger en extra liten motivation till att plugga! 
Ja tänka sig, att den här dagen men för 25år sedan så föddes jag. Det innebär att det idag är min födelsedag. Jag blir alltså ett år äldre än vad jag var igår. Satt och pratade om det där med en vän igår, att det är så lustigt hur födelsedagarna blir mindre och mindre. Man blir mindre och mindre brydd om dom. När man var liten kunde man knappt sova natten före för man låg och väntade på att mamma och pappa skulle smyga in med fika, paket och sång. Och att klasskompisarna skulle komma på kalas. Flera veckor innan skickade man ut inbjudningskort och planerade kalaset långt i förväg. Nu för tiden så känns det verkligen inte lika viktigt, inte för min egen del men självklart när barnen fyller år. Då planeras det och inbjudningskort skickas ut.
Men för min egen del så är jag inte speciellt brydd. Mina närmsta och min familj vet att jag fyller år så dom behöver ingen inbjudan, dom vet att dom alltid är välkommen hit så vill dom fira mig så gör dom det.
 
För våran del blir det idag en liten utflykt med barnen, fika lite och ha trevligt. :)
 
 

Ja må jag leva.

Allmänt Kommentera
Ja tänka sig, att den här dagen men för 25år sedan så föddes jag. Det innebär att det idag är min födelsedag. Jag blir alltså ett år äldre än vad jag var igår. Satt och pratade om det där med en vän igår, att det är så lustigt hur födelsedagarna blir mindre och mindre. Man blir mindre och mindre brydd om dom. När man var liten kunde man knappt sova natten före för man låg och väntade på att mamma och pappa skulle smyga in med fika, paket och sång. Och att klasskompisarna skulle komma på kalas. Flera veckor innan skickade man ut inbjudningskort och planerade kalaset långt i förväg. Nu för tiden så känns det verkligen inte lika viktigt, inte för min egen del men självklart när barnen fyller år. Då planeras det och inbjudningskort skickas ut.
Men för min egen del så är jag inte speciellt brydd. Mina närmsta och min familj vet att jag fyller år så dom behöver ingen inbjudan, dom vet att dom alltid är välkommen hit så vill dom fira mig så gör dom det.
 
För våran del blir det idag en liten utflykt med barnen, fika lite och ha trevligt. :)