När tryggheten försvinner.
Under de två veckor som min sambo var hemma så har jag sovit som en baby. Perfekta nätter med endast 1-2 gånger där jag vaknat och behövt gå på toa. Men när han åker igen för att jobba så vaknar jag redan första natten ca 10 ggr 🙊 why? Samma inatt, snurrat större delen av natten. Aldrig haft problem att sova tidigare före graviditeten? Innan vi blev gravida som jag nästan bäst när jag fick sova själv 😅 Men nu sover jag bäst när han ligger bredvid, när tryggheten är här ❤ kroppen fungerar konstigt.
Men jag är i den bättre delen av graviditeten. Jag mår faktiskt riktigt bra 😊 inte fullt lika illamående så nu kan jag äta tills jag är mätt istället för att behöva sluta efter någon tugga för att illamåendet kommer och sedan behöva äta igen en kort stund senare. Lukter runt om påverkar mig heller inte lika mycket vilket även det är så skönt, för i mitt jobb så stöter jag ju på en hel del lukter. Framför allt vid såromläggningar.
Ligger just nu i sängen (halvligger) med morgon koppen kaffe och laddar inför en promenad bort mot jobbet. Mitt boende ligger här bara nån meter bort men jag måste hämta rapport inne i stan 🙊 så varför inte passa på att ta morgonpromenaden då? Och packa med sig frukosten. Två flugor i en smäll, och bensin sparas. Men tänk om ett år, då tas morgon promenaden tillsammans med en barnvagn 😊 så mysigt! ❤