Vad jag saknar.
God morgon! Detta verkar vara tiden som min kropp har vant sig vid att vakna upp, för varje natt vaknar jag vid denna tid oavsett om det gör ont eller inte. Och inne i magen sparkar skatten för fullt. Kanske han som väcker? Kanske är det denna tid på dygnet allt sedan kommer starta? Man vet aldrig.
Vi har nu nått v 34. Det vill säga 33+2, 33 fulla veckor och två dagar. Det innebär 46 dagar kvar. Det är snart över det här! Vi var till BM i fredags på vår regelbundna tid, vi har haft fredagar varje gång och samma tid. Bebis mådde bra och har redan börjat sjunka ner i mitt bäcken med huvudet. Ruckbar såklart men en bit ner, vilket är ovanligt vid denna tid sa hon. Kanske jag slipper gå över 2 v? Hade ju varit skönt!
Något man verkligen reflekterar över i slutet är sånt man saknar att kunna göra. Och det jag saknar är först och främst att kunna andas normalt, just nu känns det större delen av dagarna som att jag har andnöd. Det går inte att sitta eller ligga bra utan att lungorna skriker efter luft, sen är jag jämt täppt i näsan vilket inte gör saken bättre.
Jag saknar att kunna pressa kroppen, genom ex att ta en rask och lång promenad, eller springa intervaller. Bli sådär svettig och mör i benen, få lite träningsvärk i benen. Jag har alltid älskat promenader, att få plugga in hörlurarna och bara gå, gå tills jag ledsnar. Visst kan jag ännu gå, men inte på det sättet och verkligen inte raskt eller långt för då kommer värken som ett brev på posten.
Jag saknar att svänga på kroppen till musik och då framför allt till zumba. Jag har sedan barnsben älskat att dansa så Zumba är verkligen min grej! Men inget jag orkar just nu.
Jag saknar att vakna med träningsvärk efter ett grymt pass på gymmet. Saknar att ha ett mål och lägga upp en plan över veckans träningspass, saknar att se resultat. Just nu känner jag mig bara klumpig och så i dålig form. Jag saknar aktivitet och att svettas. Göra kroppen helt slut, ta en lång skönt dusch och sen äta.
Och jag saknar även att kunna dricka en kall energi dricka! Kunna ta smärtstillande när det gör ont, kunna smörja där det gör ont. Men det är värt att vara utan allt detta för skatten i magen. Så värt det! Tänk om 50 dagar är han mest troligt här, ligger säkert då vid mitt bröst och ammar ❤ Den där nya lilla familjemedlemmen. Jag som inte skulle ha fler barn, det var jag helt övertygad om men snart är mitt fjärde barn här.
Nä nu ska jag försöka slumra en stund, hoppas ni får en helt magisk söndag!